Att leva som man lär är en utmaning som heter duga. Denna månad har nog varit en av de värsta som jag minns på väldigt länge. Så mycket arbete och samtidigt försöka hålla balansen. För att inte stressen ska ta över och visa mig vägen in i väggen.
Varför i hela fridens namn gör jag så här? Jo jag är den sanna optimisten som säger det ordnar sig. Och det gör ju det, fast med en del justeringar på vägen.
Bygget med allt vad det innebär har dragit ut på tiden, som det brukar. Allt som ska inhandlas typ 20 sängar och lite lakan och så som jag var och gjorde igår på påskafton mellan äggen som skulle ätas.
Samtidigt som valpar ska matas och torka upp bajar och kiss. Jobba på Lotusgården ska också hinnas med och ta hand om klienter som är stressade.
Det är tur att jag står med bägge fötter på jorden och med huvudet upp i skyn och mellan varven skriker ut frustrationen som väller upp ur djupet av mig själv. Men i allt detta kaos, så älskar jag denna plats och det är så rätt. Jag och Magnus bara tittar på varandra och ler, lika galna båda två.
Tyvärr är vi tvugna och flytta fram vår första mindfulness helg för utan vatten och toa blir det svårt att få ihop det. Det är sådana smällar man får ta. Men det blir bra....
Gaia Living
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar