Lyssna säger guiderna, stanna upp, titta djupare in i dig själv. Drömmarna talar till mig, tydliga tecken. Men vill jag se, vill jag stanna upp? Det är jobbigt gör ont.Mammas död öppnade gamla sår som varit väl begravda, gömda och bortglömda. Varför har jag inte tagit itu med dessa innan?
Det finns en mening med allt återigen. jag visas nu till källan och mörkret som finns ännu djupare ner till själva skapelsen. Essensen, fröet i källan av allt liv.
Mamma har varit hon som vävt väven, hållit oss samman, format med en kärleksfull hand men ibland utan att skona.
Hon har varit naven i vårat matriakatiska styre som finns i vår familj. I generationer har starka kvinnor valt att gå sin egna väg, talat för kärlek och kvinnokraft. Mormor innan henne och mormorsmor.
New age eller för mig den gamla kunskapen som ska födas fram i den nya tiden har alltid funnits i vår släkt. Men den har fått verka i det tysta, i de hemliga rummen dit några få har fått komma in.
Det var mormor som utövade magi och hade kontakt med naturens alla väsen.
Till henne kom folk för att få hjälp med både själslig och kroppslig vård. Hon var känd och många hittade till hennes dörr för att få råd. Jag minns hur hon både la kort och spådde i kaffesump. Hennes intuition var stark och hon lyssnade till den.
Min mamma hade den mediala gåvan i sitt blod och hon använde sin klarsynthet till att vägleda och stötta andra människor. Från generation till generation har gåvan gått vidare.
I många år nu har jag använt min förmåga att gå in i andra medvetandetillstånd till att hjälpa andra. Både med vägledning och healing.
Jag har följt mitt hjärta och lyssnat till den väg jag ska gå. Som med åren blivit trygga och invanda.
Men plötsligt efter mammas död vet jag inte längre vart vägen finns. Som om det inte längre finns någon väg. Som om väven inte längre vävs. det känns som en ny väg ska skapas som inte ännu finns.
Är det så det är? Att det nu är mitt ansvar att väva väven inte bara för mig utan för hela familjen och generationerna som kommer. Jag som nu den äldste.
Ansvaret att föra den kvinnliga kraften och kunskapen vidare till den de som ska verka i Gudinnans tjänst? För det är viktigt och det är mer kunskap som väntar på att komma upp i ljuset. Självklart är min väg kärleken och bejakandet av Moderkraften men det finns något mer som pockar på. Som om själva ursprunget själv kallar. En spännande men lite förvirrande tid väntar mig och jag välkomnar det som kommer till mig. Detta är tankar som jag delar här och nu. Som om orden bara tar form utan att tänka. Låt det ske det som ska ske!
Gaia Living!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar